Jag kommer att medverka under Fantastika (https://fantastika2018.wordpress.com/) nu i helgen i Sickla. Ni hittar mig i paneldiskussion om Svensk Fantastik under söndagen (kl 10-11) samt som moderator i en diskussion om Fantastik i dataspel (lördag kl 19-20). På lördagen mellan kl 16.45-17.30 kommer det även gå att köpa signerade exemplar av Konsten att rädda sitt skinn och De sista änglarna i bokshoppen. Väl mött på Fantastika. Det kommer att bli supertrevligt!
Jag kan berätta att det är med enorm skrivarglädje jag nu fattat pennan och kommit igång med nästa fristående del i Den ofrivillige hjältens handbok. Den som läst första delen kommer känna igen sig, dels i flera av karaktärerna, och dels i att huvudpersonerna ännu en gång hamnar i de mest dråpliga förvecklingar och galna upptåg. Framtiden får utvisa exakt hur galna…
Mycket nöje utlovas!
Köpte med glädje i bröstet på mig ett antal M.Y.T.H böcker från Alvarfonden senast jag botaniserade i deras hyllor på VINTER. Kanske borde jag inte köpt fullt så många. Detta är en recension som inte är så rolig att skriva. Eller snarare, jag hade gärna skrivit en muntrare. Robert Asprin tillhör nämligen en av mina förebilder inom humoristisk fantasy. Skulle vilja gå så långt som att säga stilbildare, i alla fall för mig personligen. Och det är alltid tråkigt när en förebild inte når upp till måttet.
Something M.Y.T.H. Inc tillhör som namnet ger sken av MYTH-serien, men den har varje tecken av en mellanbok. Den är skriven ur maffiakaraktären Guidos perspektiv istället för det sedvanliga Skeeves. Kanske är det detta som jag har svårt att dras med, kanske är det bara det att det är nästan 20 år sedan jag läste min senaste Robert Asprin-bok eller också är handlingen bara rätt intetsägande. Vad det än är, så känns handlingen aldrig angelägen. Det är upprorsmakare i farten i kungariket Possiltum, men det känns aldrig farligt, snarare bekvämt, och bekvämt tycker jag aldrig att böcker bör kännas, även om de är åt det humoristiska hållet. Så hur är det med det komiska då? Tja, tyvärr inte någon jackpott där heller. Det dyker upp något roande skämt med paralleller till DnD rollspelare och lajv som får mig att le vid något tillfälle. Det finns några roliga iakttagelser, men på det hela taget känns boken även där rätt så bekväm. Inget som sticker ut eller får mig att gapskratta. Inte en enda gång. Tyvärr.
Summa summarum. Betyg 1. Enbart läsvärd för den som läst alla övriga böcker i M.Y.T.H-serien och vill plöja dem alla. Jag ska dock inte ge upp på Asprin helt än utan försöker med nästa del och ser om han får tillbaka ångan.
Ni vet den där känslan när man är färdig. När man lutar sig tillbaka och allt bara känns bra. Den känslan.
Mitt fjärde manus är färdigt. I alla fall för nu. Allt är perfekt. Allt är stilla. Jag är i harmoni. Jag segrade. Den nya arbetstiteln är Skärvor av en brusten värld. Får se om den titeln håller hela vägen till pränt. Den kommer att bli en kioskvältare.
Ändlös redigering. Känns det som. Har tappat bort vilket nummer i ordningen jag är inne på men börjar att skönja ljuset. Det blir iaf bättre och bättre. Eller iaf ner och mer så som jag vill ha det. Hur ska jag fira när jag är färdig? Något att grunna på…
Hittade denna hemsida och gillade de enkla men översiktliga tankar på nyttiga frågor att ha i huvudet när man skriver fantasy. Jag tycker att Josef sätter fingret på ett antal viktiga punkter och fann mig både nicka och le ett flertal gånger. Länkar därför med nöje vidare.
http://jlfantasy.se/Blogg/2018/03/04/En-guide-f%C3%B6r-att-skapa-magisystem-del-1
Denna roliga recension blev jag uppmärksammad på och kunde inte låta bli att posta den. Det förgyllde min morgon.
Samtliga noveller är ytterst läsvärda men några av dem sticker ut lite extra, som bland annat Ellie av Markus Sköld, Estelle av Mattias Kuldkepp, Vägs ände av Kristina Nordström Töyrä.
https://jennysbibliotek.wordpress.com/2018/02/25/pa-denna-grund-22-forfattare/
